Oj oj oj. Ännu en förvirrad dag i det som kallas mitt liv.
Tänkte plugga hela dagen, alltså inte sticka till jobbet vid halv 5. Men det blev lite ändrade planer..
Johanna sms:ade mig när jag precis tittat klart på 7th heaven (ett litet guilty plessure jag har) och lockade mig med en hundpromenad. Jag kunde inte motstå. Så tio minuter senare har jag en hund i ena handen en teatraliskt viftande andra hand och en mun som går 100km/h. Mina killproblem från gårkvällen dumpades på Johanna och vi hade en bra uppeldad diskussion om grabbar i nästan en timmes tid. Kaloriförbränning+killsnack= Succsé.
  När vi kom tillbaka till Johannas hus lockade hon mig igen, denna gång med smoothie. Sedan kaffe. Sedan kladdkaka... Sedan solning och Isak Strands senaste låtar. Vem kan motstå det???
  Klockan halv 5 började jag dra mig hemåt för att laga lite käk åt mig och syrran. Lax med fetaostsås i ugn och couscous med färska örter. Nice va??
  Sex And The City följde med en popcornskål och nu ligger jag här och tråkar ut er med min dag!

So, fixade mig precis en träningsdejt med bachelor nr.2 imorgon. Vi ska svettas i gymet tillsammans. Vad har man på sig då? Hittills har jag haft mina löpartights och raggidy ol' t-shirt. Funkar det?? Smink känns ju konstigt att ha på sig, men man vill ju se fabouless ut... Det här kommer bli svårt... PANIK!

På måndag ska uppsatsen in. Helt klar... Jisses... Jag är inte ens halvvägs! VARFÖR SKA JAG ALLTID GÖRA ALLTING I DEN FÖRBANNADE SISTA MINUTEN??????????!!!!!!!!!!!!!

Blir man trött eller?

Jaja, uppdatering imorgon om hur dejten gick. Ni får vänta i spänning.
En rätt så rolig grej har hänt. Eller troligtvis hänt...
Min lillasyster var på Slagsmålsklubbens spelning här i Södertälje, dansade loss med sina vänner. Då plötsligt en kille kommer fram till henne och de börjar dansa tillsammans. Efter någon låt försvinner han ett tag för att sedan komma tillbaka, han frågar efter hennes mobilnummer. Hon tvekar men ger ut det. Han frågar om hon har Comviq? Det har hon inte, så han rynkar ihop ansiktet och säger vad synd för att gå tilllbaka till sina vänner. Den snåla jäkeln. Hehe.. Men historian slutar inte där.
Idag när hon kom hem ifrån RixFMfestivalen (I know inte min grej, men det är hennes...) så frågade jag om han grabben från spelningen hade hört av sig? Och det hade han!! Eller... Nja... Tror hon.
Som alla andra coola kids nu för tiden så har hon blivit pokad på Facebook (inte pokad på det kinky old-school sättet) av en kille som skulle kunna vara han, killen från Slagsmålsklubben. Nyfiken i en strut kräver jag att hon ska visa mig honom på Facebooken, så det gör hon. Det visar sig vara en kille som jag gick i samma gymnasie som, han gick i Bygg samtidigt som mig när jag gick i Beteende. Galet liten värld eller hur?
Grejen är att jag fick intrycket av att han var ett as när vi gick i gymnasiet. Men det var ju 5 år sedan vi gick i ettan samtidigt. Mycket hinner ju ändras på 5 år....

Eller gör de det?
Jag, den eviga singeltjejen som är så självständig (enivis) att hon snart förklaras som en egen stat, har lyckats få två killar på kroken samtidigt. Neeeeej, bli inte för exalterade nu. Den ena är ett KK som jag.. äh, ja.. Vuxenkramats med i 6-7 veckor nu. Saker börjar precis nu bli lite mer, ja alltså, lite mer verbala. Alltså att vi faktiskt kan prata med varandra också. Och jag har sett hela hans lägenhet nu, istället för att bli inslussad till hans sovrum varenda gång jag kommer innanför dörren. Men vad är problemet då?
Jo, en kille som jag spanat in på vårt gym här i området har bett om mitt nummer efter att han först frågade mig om jag inte kunde stanna kvar i gymmet när han tränade. Jag hade tränat och stretchat klart men sa att jag självklart kunde stretcha lite till. Så vi pratade non stop i 1,5h undertiden han tränade och när han var klar undrade han om jag ville följa med och åka motorcykel någongång? Det ville jag såklart, så han fick mitt nummer. Nu har han hört av sig två gånger, men ena gången var för att säga att han inte kunde träffas i helgen för han skulle hjälpa sin pappa med båten. Andra gången för att låta mig veta att han skulle träna bröst- och bicebsmuskler. Men han sa inte när eller frågade om jag ville gymma med honom.

Så... Den eviga singeln har två killar som hon är intresserad av, men är de intresserade av mig? Att ha lite kul, flörta och jaa.. Mysa... Är ju fantatstisk och fabouless det med. Men nu när jag snart (september) fyller 21 så börjar jag fundera på om det kanske är dags att stadga sig lite? Bachelor nr.1, eller bachelor nr.2? Eller någon helt ny..?

Livet tycks aldrig bli lätt att leva. Lyxen av lyxproblemen slutar aldrig.
Nåväl. Ska konsultera mina grabbar imorgon i skolan. :)