Pojkar, pojkar, pojkar, här kommer ett hundår till!

0kommentarer

En rätt så rolig grej har hänt. Eller troligtvis hänt...
Min lillasyster var på Slagsmålsklubbens spelning här i Södertälje, dansade loss med sina vänner. Då plötsligt en kille kommer fram till henne och de börjar dansa tillsammans. Efter någon låt försvinner han ett tag för att sedan komma tillbaka, han frågar efter hennes mobilnummer. Hon tvekar men ger ut det. Han frågar om hon har Comviq? Det har hon inte, så han rynkar ihop ansiktet och säger vad synd för att gå tilllbaka till sina vänner. Den snåla jäkeln. Hehe.. Men historian slutar inte där.
Idag när hon kom hem ifrån RixFMfestivalen (I know inte min grej, men det är hennes...) så frågade jag om han grabben från spelningen hade hört av sig? Och det hade han!! Eller... Nja... Tror hon.
Som alla andra coola kids nu för tiden så har hon blivit pokad på Facebook (inte pokad på det kinky old-school sättet) av en kille som skulle kunna vara han, killen från Slagsmålsklubben. Nyfiken i en strut kräver jag att hon ska visa mig honom på Facebooken, så det gör hon. Det visar sig vara en kille som jag gick i samma gymnasie som, han gick i Bygg samtidigt som mig när jag gick i Beteende. Galet liten värld eller hur?
Grejen är att jag fick intrycket av att han var ett as när vi gick i gymnasiet. Men det var ju 5 år sedan vi gick i ettan samtidigt. Mycket hinner ju ändras på 5 år....

Eller gör de det?
Jag, den eviga singeltjejen som är så självständig (enivis) att hon snart förklaras som en egen stat, har lyckats få två killar på kroken samtidigt. Neeeeej, bli inte för exalterade nu. Den ena är ett KK som jag.. äh, ja.. Vuxenkramats med i 6-7 veckor nu. Saker börjar precis nu bli lite mer, ja alltså, lite mer verbala. Alltså att vi faktiskt kan prata med varandra också. Och jag har sett hela hans lägenhet nu, istället för att bli inslussad till hans sovrum varenda gång jag kommer innanför dörren. Men vad är problemet då?
Jo, en kille som jag spanat in på vårt gym här i området har bett om mitt nummer efter att han först frågade mig om jag inte kunde stanna kvar i gymmet när han tränade. Jag hade tränat och stretchat klart men sa att jag självklart kunde stretcha lite till. Så vi pratade non stop i 1,5h undertiden han tränade och när han var klar undrade han om jag ville följa med och åka motorcykel någongång? Det ville jag såklart, så han fick mitt nummer. Nu har han hört av sig två gånger, men ena gången var för att säga att han inte kunde träffas i helgen för han skulle hjälpa sin pappa med båten. Andra gången för att låta mig veta att han skulle träna bröst- och bicebsmuskler. Men han sa inte när eller frågade om jag ville gymma med honom.

Så... Den eviga singeln har två killar som hon är intresserad av, men är de intresserade av mig? Att ha lite kul, flörta och jaa.. Mysa... Är ju fantatstisk och fabouless det med. Men nu när jag snart (september) fyller 21 så börjar jag fundera på om det kanske är dags att stadga sig lite? Bachelor nr.1, eller bachelor nr.2? Eller någon helt ny..?

Livet tycks aldrig bli lätt att leva. Lyxen av lyxproblemen slutar aldrig.
Nåväl. Ska konsultera mina grabbar imorgon i skolan. :)

Kommentera

Publiceras ej