lisaslilla

Hej allesammans.
Jag tittade just på The Sex And The City filmen.. För kanske hundrade gången. Jag blir alltid så hoppfull och får sådan tillförsikt inför framtiden av den. Jag vill bli som Carrie. Jornalist och jobbar med det jag älskar, har en underbar lägenhet i stan jag beundrar, letande efter kärleken och sedan hitta den. Underbara vänner som inte håller tillbaka. Så jag önskar av alla mina vänner, att snälla, håll upp hoppet om mig. Jag vet att jag är tillbakadragen och inte så utåtriktiad och bubblig alla gånger. Jag vet att jag inte är så spontan och tänker allt för mycket, och att jag alltid måste ha rätt. Men jag lovar er, jag älskar er och beundrar var och en av er så mycket. Jag kommer alltid att tänka på er med värme och hålla er rygg fri från allt ont. Jag hoppas att jag en dag kommer finna kärleken precis som Carrie. Även fast det tar mig lika många år, jag menar vad är 40år av väntan mot de troligtvis 40 år av kärlek som kommer efter? Det här är nog det enda ämnet som jag är en drömmare på. Jag vill tro på äkta kärlek och på "lyckliga i alla sina dagar". Det är något som jag måste få tro på. Om den kärleken bara kommer från mina vänner så är jag nöjd med det. Sex kan man ju faktiskt ha ändå ;) Men att ha en man vore ju inte helt fel. Jag tittar på mina vänner, framför allt Amanda och Olof och Johanna och Jamal. Mina hjältar och förebilder. Jag hoppas att er kärlek aldrig tar slut, även fast det är på ett litet själviskt plan så att jag kan fortsätta tro och drömma. Men det är en äkta önskan.
Livet efter gymnasiet kommer nog att knäcka några vännskapsband. Hoppas inte det men jag tror så. Så en bedjan har jag... Försök hålla kontakten med mig, även fast jag verkar som om jag inte vill det, jag är bara urusel på det själv! Inget annat... Kanske finner jag kärleken på universitetet eller högskolan. Kanske rymmer jag iväg till Europa i sökandet ett helt år. Inte troligt va? :) Nä, jag kommer vara här, väntandes. Tålmodigt. För jag vet att den finns där. Kärleken.

Ett år till har gått mina vänner. Det har vart ett otroligt sådant. Jag har knutit fler vännskapsband än någonsin. heyman vad gjorde vi utan dig innan?? Johanna, Jamal. Ni vet vad ni betyder. Jojo, vi kom närmare varandra än någonsin. Felicia och Carro, nu jäklar ska vi hålla kontakten! David, din stolle... Dig hoppas jag verkligen kunna hålla kvar vid.
Amanda. Du är min eviga kärlek. Hoes before Broes.
08 var nog året av reflektion. Över vad jag vill göra med mitt liv och med mig själv. Jag har ransakat mig själv grundligt och håller fortfarande på att rensa bort alla gamla rester av den osäkra och mesiga Lisa. Hon är påväg bort, tro mig.
08 kom även med en ny modemedvetenhet till mig. Jag som aldrig brydde mig innan xD Nu jäklar i min låda händer det saker.
08 gav även tillbaka min passion för böcker och skrivandet. Tackvara detta har jag nog äntligen valt inriktining inför vidare studier. Se upp alla därute, här kommer Lisa, toppskribent och journalist!
08 gav många fester och åldern 18, även fast krogen inte visade sig vara så kul om man inte gick till Knast <3
08 höst-terminen gav nervsammanbrott och panikattacker som följd till det galna schemat i skolan och pressen jag la på mig själv som tanke på en sista spurt det sista året. Men det gav mig också insikten till att min hälsa är viktigare än MVG i alla ämnen :) Kan vara ganska nyttigt att veta.
08 luciatåg... Det enda Lussetåget jag har medverkat i utan att svimma! Men jag hade skakningar som en chihuaua i antarktis båda gångerna xD

Nu är det slut på reflekterandet. Och summerandet. Hoppas att 09 blir minst lika bra som det här året har vart. För då kommer jag bli mycket lycklig. Tillsammans med er mina vänner och mina framtida kärlekar. Till alla som jag träffat och mött önskar jag ett gott nytt år.