Mösspåtagning
0kommentarer
Alla bilder är tagna av Felicia och kan ses på http://FeliciaLodin.blogspot.com
Dagen var underbar. Allt började med att jag som vanligt slängde på mig och i mig saker innan jag sprang till bussen. När jag kom fram till skolan så hade jag lektion med Malin, alla satt vi som på nålar och bara väntade på att den skulle ta slut. När den äntligen gjorde det sprang jag och Amanda ner till Markus (musiklärare) och hämtade dikten vi skulle läsa på mössis. Sedan krubb. Kycklingsallad, mums. Kaffe på verandan i Cafet och sedan var det dags!
Gerber (rektorn, heter Johan Von Gerber) bad om uppmärksamheten innan han lämnade över till lärarkören som vi sjöng med. Sedan läste vi vår dikt av Karl Von Linné. Pris delades ut till världsbokdagsvinnarna. Gerber höll ett vackert tal om att uppskatta de sista stunderna tillsammans nu, jag började tåras och kramade om Amanda och Jojo som stod närmast, som den lilla cry baby jag är. Sedan fick vi äntligen sätta på oss mössorna och skrika fram sången Vintern rasar innan vi brast ut i jubel och sprang hemåt efter en massa kramar och pussar. Livet är underbart.
Dagen var underbar. Allt började med att jag som vanligt slängde på mig och i mig saker innan jag sprang till bussen. När jag kom fram till skolan så hade jag lektion med Malin, alla satt vi som på nålar och bara väntade på att den skulle ta slut. När den äntligen gjorde det sprang jag och Amanda ner till Markus (musiklärare) och hämtade dikten vi skulle läsa på mössis. Sedan krubb. Kycklingsallad, mums. Kaffe på verandan i Cafet och sedan var det dags!
Gerber (rektorn, heter Johan Von Gerber) bad om uppmärksamheten innan han lämnade över till lärarkören som vi sjöng med. Sedan läste vi vår dikt av Karl Von Linné. Pris delades ut till världsbokdagsvinnarna. Gerber höll ett vackert tal om att uppskatta de sista stunderna tillsammans nu, jag började tåras och kramade om Amanda och Jojo som stod närmast, som den lilla cry baby jag är. Sedan fick vi äntligen sätta på oss mössorna och skrika fram sången Vintern rasar innan vi brast ut i jubel och sprang hemåt efter en massa kramar och pussar. Livet är underbart.
Kommentera